Elias
Ersson-Rudin har betecknats som en av de egendomligaste människor
som levt i denna socken. Han var mycket nitisk i tjänsten (som
nämndeman och Länsman) men också mycket kverulant och
processlysten.
Denna karaktär hade han uppenbarligen ärvt av sin farfar Anders
Knutsson, som också blivit benämnd som "socknens genom
tiderna kverulant, processmakare och stridstupp". (Även på
modern Britas sida fanns det "karaktär" vilket inte minst
framgår på tinget 1702).
Elias föddes i februari 1707 på Näset 3
i Bodum som den femte och yngste sonen till
Erik Andersson (ana 1056) och Brita Nilsdotter (ana 1057). Äldsta systern Karin
var 12 år äldre än Elias.
Elias far, Eric
Andersson, var av Knuts-släkt (sonson till
"gam-Knut" Knut Andersson, ana 4224) och dog
som båtsman när Elias
var 5 år gammal (1712). Fem år senare (1717) gifte modern om sig
med Isac Persson, med vilken hon fick en dotter (Maria Isacsdotter,
född i Februari 1717).
19 år gammal, i februari 1726, gifte Elias sig med
den 28-åriga Malin Mattsdotter (ana 529). Malin var dotter till Mats
Pålssons (ana 1058), vilken Elias, 3 år tidigare, hade stämt
för att dennes hund bitit Elias.
Samtidigt som bröllopet fick Elias, 20
år gammal, överta
svärfaderns hemman på 6 seland i Rudsjö (Den andra mågen, Eric
Eliasson, fick ej överta något eftersom han rest och lämnat Matts
och hustrun hjälplösa).
Samma år blev blev han också far för första gången (efter
en svår förlossning som skulle leda till att svärfadern dömdes
till 2 veckor på vatten och bröd).
Den nyfödda dottern, Elisabet, skulle dock komma att dö i en
tragisk och säregen olycka 16 år senare. (Se tinget
1742)
Paret skulle senare komma att få 8
barn. Se nedan.
Genom övertagandet av svärfaderns hemman
samt att han även fick överta Lars Andersson hemman när denne dog
1740, så kom Elias
att bli den första, och hittills enda, att äga hela Rudsjö by.
Redan 28 år gammal, 1735, blev Elias Rudin nämndeman.
Året
därpå valdes han till tionderäknare, syssla som bönderna
tydligen inte ansåg honom sköta föredömligt. 1739 anklagades han
därför av nästan hela socknen, med två nämndemän i spetsen, för att ha
mätt med för stora mått när säden levererats, och på så vis kunnat berika sig
själv med mellanskillnaden.
Trots det blev han år 1740
utnämnd Länsman. Han var då redan ägare av hela Rudsjö, och var
den som hade störst skörd i hela Fjällsjö.
Under
sina 17 år som länsman bättrade Elias inte på sin relation med
övriga sockenbor. Vid
åtskilliga tillfällen var han i tinget, anklagad för att på
olika sätt ha berikat sig på andras bekostnad.
Vid
vintertinget 1755 blev Elias
inkallad till tinget för att den 3/12 1754 ha varit drucken och
smädat och okvädat såväl sockenprästen Molander som kyrkoherde
Abel Brunner. 1757 hade man
fått nog av Elias, och han blev avsatt som länsman (50 år
gammal). Detta var samma år som Elias på tinget bad kyrkoherde
Brunner om ursäkt för att ha smädat denne.
Man kan anta att Elias gärna unnade
sig en sup emellanåt. Vid ett antal tillfällen nämns att han
uppträtt drucken, vid ett tilfälle avsomnad med fötterna i en
bäck. Hustrun Malin blev dessutom anklagad för hembränneri vid
tinget 1760.
På 1770-talet började Elias bli
gammal och oförmögen att sköta sin gård i Rudsjö. 1775
förordnade Landshövdingen om att sönerna Isac och Elias skulle
få tillträda hemmanet i Östra Rudsjö.
<Text (eller länk) skall läggas in>
När Elias så småningom dog, så
delades Rudsjö upp i fyra delar mellan följande av Elias' barn.
Sonen Anders fick ingenting och i slutet av sitt liv blev hans
syskon-barn dömda att ge honom "födo och utkomst ett år
vardera".
Elias förhållande till sina svärföräldrar vore intressant att
känna till mer om. Som redan nämnts så stämde han, inte 15 år
fyllda, den som senare skulle bli hans svärfar för att dennes
"okynneshund" bitit honom (tinget
1722). Så småningom skulle Elias också bli anklagad för att
såväl ha slagit sin svärmor (tinget 1729), som att ha
"svultit och slagit ihjäl" sin svärfar (tinget
1744). Allt detta trots att han 1726 fått överta svärfaderns
hemman, med en särskild kommentar att den andre mågen ej skulle ha
någon rätt till hemmanet. (Kan Elias ha legat bakom denna
kommentar?)
Att Elias blir anklagad för att ha slagit såväl
svärmor såsom svärfar blir kanske mindre otroligt om man läser
anteckningarna från September tinget
1757 där Elias (50 år gammal) anklagades för en allvarligt
misshandel som skulle ha skett 1752. Elias framstår sannerligen inte i god dager i det
vittnesmål som nedtecknats.
Se nedan för att se i vilka rättegångar Elias deltagit:
Elias
är vår ana på tre olika sätt (se nedan).
|