»Nyheter

»Bekanta

»Om och kring Backe

»Backe folk

»Släktforskning

»Släkt-träd

»WEB-tools

»On-line spel

Eller skicka oss ett e-mail.

Ärligt talat är han ingen stor vin-kännare, men en sak har han lärt sig. Rioja-vin från ett bra år är aldrig fel. Här kan ni hitta en lista på vilka år som har varit bra (och mindre bra) i Rioja. Forts

Utdrag ur Fjällsjökrönikan 1950

Backe nutida bys område upptogs på medeltiden av tre byar, Backe, Lok och Landsö. Av dessa låg 1695 Landsö öde sedan en lång tid tillbaka och mellan Backe och Lok gjordes ingen egentlig skillnad. Lok låg ovanför kyrkan och prästbordet, Backe nedanför, men backebönderna hade ägor i Lok ock lokbonden i Backe. Dessa byar kommo alltså att smälta samman till en, vilket gick dess lättare genom att varken namnet Backe eller Lok torde ha använts i dagligt tal på 1600-talet.

Backe bör rimligen ha fått sitt namn efter en verklig backe någonstädes och denna backe bör ha legat på det område byn upptog 1695. Gårdarnas läge på 1695 års karta skulle kunna föranleda till tanken, att det skulle vara vad vi kallar "Borgsbacken", som gett byn dess namn, men då det ser ut, som om gårdarna flyttats dit rätt nyligt, är detta knappast möjligt. Den backe, som gett namnet åt byn är nog i stället sluttningen vid Fjällsjön, mellan kyrkogården och läkarbostaden. Här fanns en mängd uthus, alltför många syns det, om man icke skall tro, att en del stodo kvar på gamla gårdstomter, fast mansgårdsbyggnader och ladugårdar flyttats.

Det var kanske först på 1600-talet som gårdarna flyttats från "backen" till "mon" omkring nuvarande Falhéns gård. Ägarna räknades då inte längre bo i Backe. Ägaren av gården nr 1 på kartan kallas ofta i handlingarna från denna tid Anders Knutsson (ana 2112) i Mogård, inte Anders Knutsson i Backe. I stället för Lok sade man Högen, längre fram, när det blivit två bönder på denna sida kyrkan, talade man om Övre Högen och Nedre Högen. Även andra namn förekomma på 1500- och 1600-talet under Backe; Svedje, Nygård, Knutby, men namnet Mogård och Högen levde kvar längst, ända in på 1800-talet.

1695 gick byns åker endast på ett ställe fram till Backsjön, framför nuvarande Borgs gård. Backsjön synes för övrigt ännu inte ha fått sitt nuvarande namn, i beskrivningen talas om "lilla tjärn vid byn". Till på 1830-talet gick vägen genom byn på samma sätt som kartan visar att den gick 1695. Båda gårdarna i Backe lågo på nuvarande Fahléns gårdsplan. Ett hemman låg öde 1695, dess gård byggdes på 1700-talet något längre norrut, just i gränsen mellan Fahléns och prästbordet. Norr om Borgsbacken fanns 1695 inte annat än skog där landsvägen nu går, ännu 1762 låg "prästens hästhage" där kyrkan nu ligger. Gården i Lok låg nära gränsen till prästbordet, ungefär halvvägs mellan nuvarande landsvägen och Fjällsjön.

Hemmansnumret i de gamla byarna äro satta omkring 1700 och visa antalet hemman då. Abram Ingelssons gård motsvarar hemmanet Backe nr 1 och Anders Knutsson (ana 2112) nr 4. Hemmanen nr 2 och 3 låg öde, som de voro bebodda och brukarna sitta i regel inte kvar på hemmanen mer än ett par år. Nr 2 låg öde 1695, medans nr 3 brukades av båtsmannen Olof Helgesson, 1697 ligga båda öde. Därefter ha de båda hemmanen olika brukare till 1713 resp. 1715, då de båda läggas öde, nr 2 till 1723 och nr 3 ända till år 1731.

Abram Ingelsson var gästgivare, nämndeman och kyrkvärd. Som lön för att han i sexton år varit kyrkväktare uppbar han år 1694 lön efter 12 öre om året, en summa som kanske var mer värd på 1600-talet än nu. Hans fader hade kommit i besittning av hemmanet genom bördköp. En broder till Abram, Erik Ingelsson, hade på 1670-talet vid tio års ålder åstadkommit en större häxprocess. Han angav sig ha blivit förd till Blåkulla av en piga från Näset i Bodum och angav, att han sett en mängd personer i Blåkulla, vilka alla måste inför rätta fria sig från pojkens beskyllningar. Delar av hemmanet nr 1 gingo i arv till Abram Ingelssons avkomlingar ända till på mitten av 1800-talet och ättlingar till honom finns det gott om i Fjällsjö.

Anders Knutsson (ana 2112) var född i Bölen i Bodum och hade icke bott i Mogård mer än ett tiotal år. Han skulle först dela hemmanet i Bölen med sin broder Olof Knutsson (ana 2184), men kom icke sams med honom, bodde sedan några år i Orrnäs och kom till slut till Backe. Av domböckerna att döma, var han en tämligen hetlevrad individ, som ofta kom i tvist med sina grannar. Framförallt syns han ha varit absolut hänsynslös när det gäller att kasta ut på heder och ära gående beskyllningar. Ärekränkningar var man känslig för på 1600-talet och han dömdes ofta till böter härför. En gång hade han kallat sin fasters man, Mårten Olofsson (ana 4370) i Sil, för tjuv, en annan gång titulerar han Kristoffer Persson i Näset och Per Hansson i Sunnansjö menedare, och en tredje gång har han kallat nämndemannen Johan Persson i Sunnansjö "kronans tiondetjuv, som stulit i kyrkohärbärget i nio års tid". Anders Knutsson (ana 2112) förklarar sig alltid ha kastat ut beskyllningarna i hastigt mod och man får väl tro på hans ord, när han en gång är tilltalad för att ha tillvitat Isak Persson i Näset att ha begått tidelag, men "säger sig intet minnas för dryckesmåls skull".

Anders Knutsson (ana 2112) dog 1699. Han var den siste ägaren av det odelade hemmanet nr 4, som efter honom delades mellan sönerna Elias (ana 1070) , som bodde kvar i Mogård, och Knut Andersson (ana 1066), som 1695 bodde i Sunnansjö, men senare byggde ny gård i Högen, inte utan protester från Abram Ingelsson, som tyckte sig bli alltför illa klämd om han skulle få en granne. Elias Andersson (ana 1070) hemman gick ur släkten redan före år 1800, men delar av Knut Anderssons (ana 1066) hemman ha gått i arv ända till våra dagar. Från honom härstammar bl.a. släkterna Nolén och Fjällgren.

Under Backe hörde också ödesbyn Landsö. Denna by försökte backeborna på 1600-talet gång på gång säga upp till öde, men måste likväl betala skatt för den, vilket de inte gillade. Men 1730, då en båtsman, Anders Ivarsson-Björkman från Sunnansjö, försökte bosätta sig där, blev det annat ljud i skällan. Björkman hade hunnit sätta upp en stuga och ett uthus och slagit en del starr på byns mark, då backebönderna protesterade och förklarade sig "ej kunna umbära" Landsös mark. Uppsägningen till öde hade deras förfäder gjort för "sin fattigdoms skull". Anders Björkman måste också flytta därifrån och byns namn kom alldeles att försvinna. Ännu vid skiftet på Backe skog på 1850-talet kallas dock bäcken och myren, som rinner igenom, landsömyran, liksom berget ovanför byn ännu bär namn efter den.

Per Unosson