Patricia & Erica Forssén Alonso

 

AllTheWeb

RÖTTER
Länkar

»Nyheter

»Bekanta

»Om och kring Backe

»Backe folk

»Släktforskning

»Släkt-träd

»WEB-tools

»On-line spel

Skriv till oss
Skriv gärna en rad i våran gästbok.

Eller skicka oss ett e-mail.

Nytt!!
Här kan du se vilka ändringar som gjorts på sidan. På så vis slipper du gå igenom hela sidan för att se om det finns nåt nytt.
Rioja viner
Ofta får pappa frågor från (svenska) vänner om vilket spanskt vin man skall köpa.

Ärligt talat är han ingen stor vin-kännare, men en sak har han lärt sig. Rioja-vin från ett bra år är aldrig fel. Här kan ni hitta en lista på vilka år som har varit bra (och mindre bra) i Rioja. Forts

Mer Rioja-fakta
Förutom vilket år som ett vin kommer ifrån finns det en del andra saker som skulle kunna vara intressant att veta om viner. T.ex. vad betyder det där med Crianza, Reserva, Gran Reserva etc... Forts
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rudsjö

Utdrag ur Fjällsjökrönikan 1950

Som förut sagt är Rudsjö upptaget kring 1625. De första nybyggarna, Jon Olofsson och Per Persson, bodde båda bredvid varandra i Västra Rudsjö. I synnerhet Per Persson och hans släktingar voro tämligen oregerliga individer, som ofta förekommo i domböckerna. Den ena, östligare gården, lades öde 1676 och om dess siste ägare, Daniel Persson, sägs i 1682 års dombok, att han "går nu mansemellan och tigger". Den andra gården övertogs på 1650-talet av en finne, Lars Andersson (ana 2118), som fick övertaga gården mot att han betalade förfallna utlagor, som förre ägaren inte orkade med.

1695 beboddes Rudsjö av Lars Anderssons två mågar, Mats Pålsson (ana 1058), som bosatt sig i östra Rudsjö, och Anders Pålsson, som bodde i den gamla gården i västra Rudsjö. Den på kartan upptagna inhägna marken bredvid Anders Pålssons gård, är den "gammelgård", som ödelagts 20 år tidigare. Lars Andersson och mågarna kommo inte synnerligen väl sams. Just år 1695 angav t.ex. svärfadern, att mågarna bedrivit älgjakt "storböndagen i april", alltså dels i olaga tid, efter vårfrudagen, och dels en helgdag. Anders och Mats Pålsson ville inte medge detta. De sade sig ha fölkt ett björnspår och då påträffat några älgar som rivits av vargar. De visade också inför rätten upp hudarna, "som voro små och rivna". Lars Andersson ville visserligen påstå, att det inte var de rätta hudarna, men han kunde inget bevisa.

Båda Pålssönerna, som sannolikt voro bröder, voro efter varandra nämndemän i början av 1700-talet, men alldeles utan anmärkning mot sin personliga vandel äro de icke. Just år 1695 ha Abraham Ingelsson och Anders Knutsson (ana 2112) i Backe stämt Anders Pålsson för att han "skall ha tagit djur ur deras vonor", och det sägas då, att Anders Pålsson är "förut med sådant beslagen". Denna gång kunna dock backeborna inte bevisa någonting och Anders Pålsson blir frikänd. Mats Pålsson är också många gånger framme i rätten för liknande småsaker, såsom att han krävt ut betalning av en änka för ett lån, som mannen redan i livstiden betalt och dylikt.

En mer ovanlig historia står Mats Pålsson till rätta för i samband med hans första barnbarns födelse. Vid ting 1733 anklagar kyrkoherde Zellinger i Ramsele honom för vad som i nutiden väl skulle kallas "gäckeri med sakramentet", en sak som på 1700-talet var allvarligt. Mats Pålsson medgav då, att 1727, under dottern Malins svåra barnsäng, då hon plågats i flera dagar och var alldeles utmattad, hade han, efter att först ha läst "syndabekännelse, fader vår och tron", tagit vatten och döpt barnet i moderlivet. Kuren lyckades, en timme senare födde Malin tvillingar. Mats Pålsson vitdordades som "försvarlig i sin kristendom". Tillvägagångssättet sade han sig lärt, då han i ungdomen tjänat som dräng os prästen Spolander i Åsele. Denne skulle ha hjälpt sin hustru på samma sätt. Häradsrätten ansåg sig icke kunna ge honom lägre straff än fjorton dagar på vatten och bröd, men domen sklle underställas hovrätten.

På 1600-talet var det regel, att finnarna höllo sig för sig själv och några giftemål mellan svenskar och finnar förekommo knappast. På början av 1700-talet hade finnarna här börjat försvenskas och äktenskap mellan svenskar och finnar bli mycket vanliga. Redan på mitten av 1700-talet finns det knappast några rena finnar här. Mats Pålssons gård övertogs av hans måg Elias Ersson (ana 528) från Näset i Bodum. Denne blev längre fram utsedd till länsman och tog sig namnet Rudin. Om honom skulle det vara möjligt att skriva en tjock avhandling, eftersom han förekommer i domböckerna vid varje ting på mitten av 1700-talet, oftast med flera mål vid varje ting. Anders Pålssons hemman övertogs av sonen Lars Andersson, men vid dennes död på 1740-talet, övertogs också detta hemman av Rudin, som sedan länge var ensam ägare till hela Rudsjö. Byn delades efter honom i fyra delar emllans hans barn, sonen Erik och dottern Brita i Västra Rudsjö samt sönerna Isak och Elias i Östra Rudsjö. Tre av barnen, Erik, Brita och Isak voro gifta med tre syskon från Bölen i Bodum. Åtskilliga hemman och lägenheter i Rudsjö ha sedan Rudins dagar oavbrutet gått i arv, exempelvis Valfrid Rönnbergs, Martin Viklunds, Erik och Petter Isakssons, Erik Erikssons och Emil Nordqvists fastigheter.

Per Unosson

 

Släktforskning
 

 

Patricia
Erica
Madrid
Burgomillodo
Backe
Mamma
Pappa
Gamla kort
Bomärken
Forssén
 
Fjällsjökrönikan
Domböcker
Att göra

Fjällsjö historia

Backe / Lok
Sil
Sunnansjö
Landsom
Smedsbyn
Svedje
Jansjö
Orrnäs
Näset
Ön
Böle
Norrnäs
Bodum
Rörström
Hoting
Rudsjö