Utdrag ur Fjällsjökrönikan
1996
Av Per Persson
På begäran av Per
Matsson i Stenvikstrand bliver bonden Henrik Larsson
(ana 82) i Silsjönäs
stämd för att genmäla kränkandens påstående att svarande i maj
månad emot 165 Rdr. sålt ett rött stokreatur i 6-te året under
ett falskt vitsord.
Att stoet var friskt och
färdigt, men sedermera befunnits att vara av invärtes sjukdom så
behäftat icke hopp för handen är att stoet längre kan leva,
ännu mindre få bruka det till något åk eller körsle, måtte
svaranden som vetat kreaturens sjukdom, men den ej uppenbarat utan
fastmer på berörde sätt förklarat kreaturet för felfritt.
Icke heller svaranden
under återbjudandet av kreaturet förmåtts till att henne
återtaga, oaktat käranden erbjudit en uppoffring 30 Rdr. för
köpets återgång, ej allenast åläggas att återtaga kreaturet
genast, utan även ersätta all den förlust som K. lidit dels för
födan och dels andra besvär och läkare, för med 30:- till denna
dag, och sedermera för varje dag Svaranden icke samma sto
återtaga, varförutan S. måste återställa såväl 15:- som
kontant blivit på köpesumman givna revers, eller i händelse han
komma i 2 dra, 3 dje eller 4 de mans han kan må anses dödat och
förklarat utan kraft och verkan i vars hand den än är.
Samt slutligen att
Svaranden måtte stånda laga ansvar för begånget bedrägeri i
handel. Och ersätta alla på denna sak blivande
rättegångskostnader.
INTYG
På begäran av
Per Matsson i Stenvikstrand får undertecknad meddela
följande vittnesbetyg.
Någon dag i
oktober månad inställde sig Per Matsson hos undertecknad
samt begärde att jag skulle vara honom följaktlig till
Henrik Larsson i Silsjönäs. Under vägen nämnde han det att
han skulle tillHenrik Larsson för att återlämna ett sto som
han förliden vår av H.L. köpt.
Vid ankomsten till
H.L. tillsporde honom Per Matsson om H.L. ville återtaga
stoet, då H.L. svarade att om P.M. genast efter köpet velat
återställa köpet hade han inte haft något däremot.
I handpenning hade
H.L. bekommit 15:- P.M. erbjöd Henrik L. dessa 15:- om han
ville återtaga stoet, vilket H.L. vägrde, men yttrade att om
märren strök med, skulle han avpruta något på köpesumman.
Per Matsson:
"Jag måste då stämma dig"
Därpå svarade
H.L.: "ÄR det så att du stämmer mig, måste jag
stämme den jag köpte den av".
Något vidare har
undertecknad ej att meddela.
Sihl den 20
december
Elias Nilsson
|
På begäran av Per
Matsson i Stenvikstrand får undertecknad utgiva ett
sannfärdigt vittnesbetyg i målet mellan Per Matsson och
Henrik Larsson att jag som var hos Per Matsson och arbetade
när han kom från Henrik Larsson och hade handlat denna
märr, vilket jag frågade honom huru gammal den var så
svarade han mig att hon var i 6:te året, men på manens
utseende trodde jag att den hade varit i 20:de året.
Tillika var den
mycket ohjälplig att tjöra med tillika var den mycket dålig
forsla sig, tillika måste Per Matsson skaffa sig hjälp av
andra för att köra såddeni jorden.
Och så släppte han den ått
skogen till sommarbete och väntade sig förbättring med
nämnda märr, men bättringen blev liten. Uttan när man
började köra någorlunda stränk i några dagar, så blev
dätt slut mäd henne, uutan måste till slutt nedtaga den.
Detta kan jag med livlig ed
bestyrka om så påfodras.
Ramsele å Stenvikstrand 20
desämber 1859
Rotts Båtsman Ol. Enfaldig
|
På begäran av
Hinrik Sjödin i Silsjönäs, utgiver jag ett så lydande
sannfärdigt vittnesbetyg näml. att den stokreatur som Henrik
S. försålt till Per Matsson förliden maj så är det mig
icke veterligt någon sjukdom med kreaturet, och även jag var
med på handelns uppgörande, och hörde att säljaren uppgav
kreaturet som det befanns och även tilltalade, att icke har
jag skådat in i kreaturet, och att det skulle få
återlämnas om det icke var behagligt. Detta kan jag med ed
bestyrka om så påfodras.
Silsjönäs den 14
December 1859
Erik Svensson |
På begäran av Per
Matsson i Stenvikstrand, lemnar jag nu ett sannfärdigt
vittnesbetyg att den 21 Nov. 1859 kom jag till honom och då
var vi 6 karlar och skulle lyfta upp hans stokreatur, men
kreaturet förmådde ej stå, utan föll genast omkull, och
då nödgades vi hjälpa honom och draga det ur stallet och
döda det, ty vi såg att det icke var möjligt att tänka på
någon förbättring, och när vi upphävde det så fanns där
intet blod, utan litet vatten.
Detta kan jag med ed styrka om
så påfodras.
Stenvikstrand den 19 Jan. 1860 |
|